Lagren över nätverksskiktet hanterar flödeskontroll, presentation och applikation (program) och eftersom detta är en nätverks site kommer vi inte hantera dessa i detalj här. Funktioner i dessa lager är oftast inbyggda i datorer eller gateways med sådana funktioner som brandväggar. Det finns dock några viktiga saker vid felsökning som kan vara värda att nämna här.

TCP
Även om vi kallar protokollet på Internet TCP/IP används inte alltid TCP (Transmission control protocol). Detta protokoll har som namnet pekar på funktioner för att kontrollera att paketen som skickas till nästa lager är felfria och skickas i rätt ordning utan tappade paket. Funktionen är nödvändig vid överföring av stora filer för att kunna återskapa dem korrekt. Det finns dock annan trafik så som realtidstrafik (telefoni och video) där det är viktigare att paket levereras i rätt tid än att alla paket levereras korrekt. I dessa program ersätts TCP med ett annat potokoll som kallas UDP (User datagram protocol) vilket inte tar hänsyn till pakettapp och sekvens men tack vare den saknade handskakningen blir effektivare och ger mindre tidstillägg.

DNS
I applikations lagret finns det några kritiska applikationer som måste fungera för att nätverket skall kunna leverera tjänster. En sådan är DNS (Domain name system). Systemet är globalt och byggt hierarkiskt och tar hand om all översättning av de namn som används av människor till IP adresser som används av maskinerna. Det finns ett vanligt program som kan kontrollera om DNS fungerar korrekt, nämligen nslookup. Om du öppnar ett kommandofönster i din PC och skriver nslookup kommer du att få en ny prompt där du kan ange det namn du söker. Du får då ett svar som innehåller såväl namn och IP-adress på den som svarade och IP adress som matchar det namn du angivit. DNS funktionen är nödvändig för de flesta Internetprogram som web eller mail. Mer om DNS på tekniksidorna.

Web
World wide web är ett ganska enkelt system vilket använder bilder och länkar för att hänvisa till andra iformationskällor. Webben använder också DNS eftersom alla referenser skrivs som namn. Web formatet är skrivet med en speciell kod som kallas html (Hypertext Markup language) och för att läsa websidor krävs en speciell html läsare. De vanligaste webläsarna idag är Microsofts Internet explorer, Apples Safari och Mozillas Firefox. Det pågår en massiv utveckling av tekniken runt webläsare och mer och mer funktionalitet tillförs. Allt fler program använder numera webläsare som användarinterface och får därmed ett oberoende från operativsystem.

Mail
Internet har också ett system för att förmedla meddelanden över nätet. Epost systemet använder också DNS för att hitta mottagaren av meddelandet och dennes Epost server. När du skriver ett meddelande i ditt Outlook program kommer din dator att skicka detta till en mailserver med hjälp av ett speciellt protokoll för Epost transport, SMTP (Simple Mail transport protocol) medan när din dator hämtar meddelande görs detta med POP (Post Office Protocol) eller IMAP (Internet message access protocol). IMAP ger något mer funktionalitet än POP såsom att inkludera foldrar och liknande.

Servern som tar emot eposten skickar denna vidare till annan förutbestämd server alternativt slår upp mailadressen med DNS för att ta reda på till vilken server meddelandet skall skickas. Det finns en speciell variabel i DNS som kallas MX-pekare och talar om vilka servrar som accepterar epost till användarna i en domän. Du kan använda det tidigare nämnda programmet nslookup för att lista dessa servrar. Starta programmet nslookup (nämnt under DNS) och skriv "set q=mx" vid nslookups prompt. Sedan skriver du adressatens domän (efter @ tecknet i mail adressen). Servrarna är sedan listade i prioriteringsordning, om de inte är tillgängliga går det inte att skicka mail till mottagare i denna domän.